Ångest - en del av livet

Har du någon gång känt hur hjärtat börjar slå snabbare, svetten bryter fram i pannan och oron sprider sig i kroppen? Då är du långt ifrån ensam. Ångest drabbar alla människor, mer eller mindre.

En del människor känner ångest bara ibland eller nästan aldrig. För andra kan ångesten vara en återkommande del av livet.

Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men det är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Känslor av spänning, ängslan, oro, skräck och panik kan övergå i varandra.

Det är viktigt att komma ihåg att ångest är ofarligt. Du kommer varken att bli tokig eller dö. Ångesten går över så småningom, även om det inte alltid känns så.

Vanlig ångest

När du känner vanlig ångest, som vi alla gör från och till under livet, finns det en uppenbar orsak till ångesten. Du kan till exempel känna ångest om någon nära släkting dör, vid en olycka eller en skilsmässa. Det kan också handla om mer vardagsnära saker som ångest inför ett föredrag eller en anställningsintervju. Även om det är jobbigt finns det i de här fallen en omedelbar orsak till varför du mår dåligt.

Sjuklig ångest

Vid svår ångest upplever du samma känslor av spänning, oro eller panik som vid den vanliga ångesten. Skillnaden är att du inte förstår vad som ligger bakom. Det gör den sjukliga ångesten svårare att både uthärda och bearbeta. Du känner dig hjälplös och uppgiven vilket i sin tur leder till mer ångest.

Olika uttryck

En människas ångest är individuell. Förutom att ångesten påverkar det psykiska välbefinnandet tar den sig ofta kroppsliga uttryck. Vanliga symtom är:

• hjärtklappning
• svettningar
• klump i halsen
• muntorrhet
• spända muskler
• domningar
• stickningar
• illamående
• yrsel
• andnöd

Livsviktigt alarmsystem

Ångesten är en del av ett livsviktigt alarmsystem som finns hos alla människor. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och adrenalin släpps ut i blodet.

Om alarmsystemet är igång och du reagerar aktivt, antingen genom att kämpa emot eller fly undan faran, får kroppen fysiskt utlopp för reaktionen och spänningen går över.

Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet, den delen av nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Vid sjuklig ångest är alarmsystemet överkänsligt och utlöses utan att det finns ett hot eller fara. Den här överkänsligheten kan behandlas med specifika psykologiska metoder och/eller medicinering.

Egenvård

Beroende på hur stark din ångest är kan du skaffa dig redskap att hantera den. Vet du att du lider av ångest och har sökt hjälp tidigare behöver du inte alltid söka dig till sjukvården.

Skaffa dig kunskap. Ångest är en del av livet och varierar beroende på våra olika biologiska och psykologiska förutsättningar.

Respektera och reflektera över dina känslor. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv. Långt ifrån all ångest kan förklaras av livsföring och påfrestningar i livet, men försök ändå att analysera om det har hänt något i ditt liv som förklarar dina känslor av ångest.

Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän. Du ska inte dölja din ångest och absolut inte skämmas över den.

Undvik negativ stress. Du kan, så gott det går, försöka att inte utsätta dig för negativ stress. Ökad stress kan ge mer ångest. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska.

Samtidigt är det viktigt att inte undvika vardagliga aktiviteter som att arbeta, handla och träna även om det kan ta emot. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker att återgå till normala vanor.

Det är viktigt att sova ordentligt. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta. Du kan eventuellt ta hjälp av receptfria rogivande tabletter från apoteket.

Öva dig att slappna av. Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera ångesten och dämpa de kroppsliga symtomen som muskelspänning och huvudvärk. Det finns avslappningskassetter att köpa, till exempel på apoteket.

Rör på dig. Promenera eller hitta något annat sätt att aktivera dig på, gärna ihop med en god vän. Det gör att ångesten lättar.

Undvik alkohol. Många använder alkohol som kan ge tillfällig lindring, men ångesten kommer tillbaka, ofta värre än tidigare.

Dra ner på koffein och nikotin. Stor förbrukning av kaffe och cigaretter (eller andra former av nikotin) kan i sig utlösa ångestsymtom och sömnsvårigheter.

Läs mer

Artikeln uppdaterad: 2008-11-17
Ansvarig redaktör: Katja Öster, Vårdguiden
Författare: Katja Öster, Webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Sergej Andréewitch, Överläkare, Ångestprogrammet, Psykiatri Nordväst